Fiskaren

Mitt namn är John Aspblad 22 år, son till Albert och Lisa Aspblad, och är nyligen gift med Emelie Filros, Vi bor på utkanten av Uddevalla. Jag jobbar som fiskare men foto är min hobby.
Jag och Emelie är inte rika men inte Fattiga heller, Jag älskar att leka med tanken att havet skulle kunna vara oändligt, men tyvärr har ju vetenskapen förstört den fantasin rätt rejält men jag försöker fortfarande så gott jag kan.

12 juli 1999

Idag fick jag reda på att mina fiskepartners hade hittat ett toppen ställe att fiska på, vi skulle vara ute i en vecka, så jag meddelade Emelie om vad jag hade fått reda på, packade och kysste min hustru adjö.
När vi kastade loss från hamnen för att ge oss ut, så, kände jag en ytterst oro i magen, men tänkte dock inte så mycket på det, jag gick in och satte mig i en av de små hyttor vår fiskebåt hade, jag satte mig ner om hopp om att det skulle lugna ner sig, men efter 5 minuter så struntade jag i och försökte tänka på annat, jag gick ut igen.

När jag kom ut sade Robert som var en av mina 3 fiskepolare eller partners som man också skulle vilja säga, att vi kommer att ha så mycket fisk när vi kommer tillbaks att hamnen kommer knappt hinna sälja allt innan det ruttnar och skrattade, jag vägrade tro på honom men jag skrattade med för att inte visa något täcken på misstro.

13 juli 1999

Jag blev väckt idag av Peter som snarkande, Jag försökte somna om med tanken att det var mitt i natten, men jag kände att det inte gick så jag tog min kamera och gick ut för att prova att fota i mörker, dock var det ju inte så mörkt trots allt, det är ju mitten av Juli.
Jag fotade lite allt möjligt på fiskebåten som jag tyckte kunde ge en trevlig bild av fiske livet. Men när jag kollade ut över havet så märkte jag att dem var omringade av mörka moln, Jag skynda in för att förvarna mina kompisar om en bökig natt, men då jag kom innan för dörren så skumpa hela båten till så att jag slog i huvudet, och blev sittande på golvet kliande i sitt huvud, men en kort stund så reste jag mig upp och väckte mina vänner, vi skyndade ut på däck klädda för storm och säkrade allt och var redo för storm.
Jag hörde Morgan ropa ”detta ser ut att bli en riktig bjässe till storm” vilket han hade rätt om, vågorna var 7 meter höga, vi höll i oss så gott vi kunde, men till slut så klarade ingen av att hålla sig kvar på båten och slungades i vattnet. Sen dess sågs jag dem aldrig den kvällen.

- juli 1999 (dag 1)

Jag vaknade upp på en vit strand, jag tog mig upp på mina trötta ben och kollade efter mina vänner, från ena sidan till den andra sidan om hopp att kunna få syn på någon av mina fiske polare.
Tyvärr hittade jag ingen av dem.
Jag Samlade ihop det jag kunde hitta utav det som havet hade sköljt upp på stranden som tillhörde en mycket tropisk ö, det var tropiska växter och palmer. Det såg väldigt identiskt med dem där bilderna ur katalogerna flygbolagen skickade hem till en, som dem där Hawaii bilderna till exempel, som var så populära förra året.

Jag plockade åt det jag hittade, Proviant,ficklampor,batterier, Gamla delar från båten som skulle funka som byggmaterial,olika verktyg som man normalt har i en verktygs låda(hammare,spikar,skruvmejsel etc etc),brandyxa(vilket man inte har i en verktygslåda), och lite olika tyger som skulle kunna användas för till exempel hängmatta eller nått annat.
Av någon konstig anledning så hittade jag min kamera, som fortfarande var funktionell, behövdes bara renas lite efter allt saltvatten.

Efter att jag hade samlat ihop det som jag bedömde var användbart så började på min lilla boning, jag byggde det enkla bygget så långt upp på stranden som möjligt för att slippa tidsvattnet. Jag Högg ner några palmer som jag byggde grunden av mitt bygge på, sen så tog jag de delar som var kvar av båten som väggar och lite av tak, sen resten så täckte jag över med ett tjockt lager av blad, för att inte riskera att regn skulle ta sig in.

När jag var klar med mitt bygge så drog jag in all mat och alla verktyg jag hade hittat, hängde upp min hängmatta, vilket jag var väldigt stolt över.
När solen var på väg ner så var det inte så mycket mer att göra än att sova eller ligga där och vänta på nästa morgon.

- Juli 1999 (dag 2)

Jag vaknade av tidigt nästa morgon av solen som gick upp, jag klev upp tidigt och bestämde mig för att göra en upptäcktsfärd, men för att jag inte skulle gå vilse så bestämde jag mig för att samla ihop en massa snäckor och musslor för att kunna göra ett spår som ledde mig tillbaka, så jag började genast samla, och det var rätt lätt att samla ihop ett gäng, när jag tyckte att jag hade tillräckligt så gav jag mig ut på upptäcktsfärd. Jag gick till en början längs stranden och kollade runt lite om hopp om att hitta något tecken på det civila, men så långt ögat nådde längst kusten såg jag inget.
Jag gick in i skogen, för att kolla ifall det fanns något an märkbart i skogen, när jag kom ungefär 12-15 meter in så kände jag verkligen att jag skulle haft något i stil med en machete för det var inte lätt att ta sig in i den täta skogen.
Jag kom till slut till en sjö med ett vattenfall vilket man inte ser varje dag, det var nog ett av de vackraste jag sett, men sen så kom jag att tänka på min kära Emelie som satt där hemma och inte visste något.
Jag gick en lite bit längre in åt något håll jag bara peka ut för mig själv, jag kom inte speciellt långt för mitt i det hela kom en stor stenvägg, och jag har dåliga erfarenheter av klättring så jag vände och gick hela vägen tillbaks, jag byggde något som såg ut att vara ett misslyckat försök på en hink, Jag prova hinken i havet först för att försäkra mig att den funka, Den läckte lite här och där, men det lappade jag ihop med allt möjligt, påminner lite om att laga skrovet på en båt. När hinken visade sig vara vattentät så gick jag och hämtade vatten, tog med mig yxan för att göra en mer tydlig väg in till vattenkällan så att man kunde ta sig in lättare. När jag var på väg tillbaka såg jag att det började mörkna, så det var inte så mycket jag kunde göra, än att sitta och njuta av stjärnorna till jag somna i min lilla boning.

Dag 3

Jag vaknade av ett högt tjut, när jag reste mig upp så visade det sig vara ett stor fartyg som åkte förbi, jag skyndade mig ut och började vråla "hjälp jag är strandsatt, Kom då! hjälp!".
Men dem tyckte inte märka av så jag vände mig hastigt om efter något som jag skulle kunna använda för att få deras uppmärksamhet men jag såg inget av form av pistol eller starkt ljus eller nått, så jag gav up.
Jag satte mig helt besegrad i den vita sanden, det kände som hela världen har bara lämnat mig där för att slippa mig. Jag kände att jag inte orkade mer, jag kände att jag skulle ge upp men då fick jag idé, Jag tar en rejäl satsning med att bygga en flotte. Jag började hugga ner så många palmer jag kunde, med tanke att det skulle gå åt och att jag alltid kan göra något extra lyxigt utifrån det övriga om det blir mycket över. Jag hann få omkull cirka 15-23 träd innan det visade sig mot solnedgång.

Dag 4

Jag satte mig genast igång med att leta efter något att binda ihop stockarna med, lianer och allt möjligt, jag till och med hade lite spikar kvar från den lilla hyddan. Jag fick flotten att likna någorlunda av en skål, vilket var väll bra, så jag började täta med blad, massor av blad. Jag tyckte ner dem och blanda med både sand och la på nytt lager med blad över, och på så sätt så fick jag det att inte läcka igenom, frågan var bara då om den skulle bli för tung, så jag drog ut den i vattnet för att prova om min metod funkade.
Den flöt! men den skulle också kunna hålla för en passagerare och en massa proviant och lite annat så jag drog in den lite halvt upp på stranden och ställde mig på den och med hjälp av en stor stock som jag tog ur resterna av det jag hade högt ner så stötte jag mig ut från stranden, den var lite instabil men den klarade det.
Jag hoppade stolt ner i vattnet och drog in den i land igen för att fixa balansen, genom att bygga på två stockar som visade då vilket som var fram eller back men det var inte det utan dem skulle hålla mig uppe på flotten utan att riskera att välta.
Så jag skyndade mig ut för att prova det för det höll på att mörkna redan.
Jag ställde mig på "båten" och sen tryckte ifrån med stocken, slängde stocken upp på stranden igen och det såg ut att ha hjälpt, jag kunde lite halvt gå runt på flotten utan problem, jag han dock inte prova det helt och hållet så jag återvände upp på stranden med båten och la mig glatt i min hängmatta, det var en del som behövdes göras innan jag kunde ge mig ut med flotten.

dag 5

Jag klev upp, jag käkade lite av maten jag hade och gick ut, jag kollade på flotten, såg ut att kunna behöva en mast eller något som skulle driva den framåt, jag tog en näve sand, och klev up och gick ungefär där jag tyckte var mitten la allt i en hög, gick ut i havet, formade händerna som en skål, och gick hastigt upp på flottan och hällde det lilla vatten jag hade kvar i händerna så att inte sanden skulle blåsa bort innan jag hade hämtat värktyg för att göra hål med.
Jag hämtade mina verktyg, tog fram hammare och en hyfsat stor och hyfsat vass skruvmejsel och började hacka, som tur var det mellan två stockar så jag hade det lätt att hacka igenom bladen till en början sen så kunde jag jobba mig in på stockarna.
Det tog en väldans tid men sen när jag var färdig så letade jag rätt på en hyfsat rak stock, vilket jag inte hittade i restenar utan som jag fick hugga ner på nytt.
Jag Släpade flitigt ner stocken till flotten, kollade så att den passa med hjälp av ögonmått, såg hyfsat okej så jag knöt en tjock lian runt stocken och drog upp stocken upp på flotten, jag trädde ner stocken i hålen vilket var lite för stort så stocken ramlade nästan ur flotten men bara nästan, den satt fortfarande i hålet, så jag kunde lugnt hämta det jag behövde för att fästa stocken, jag hamrade ner små träbitar som jag hade hittat bland högen med rester, sedan så gjorde jag detsamma med tätningen, Jag kollade så att masten satt stadigt fast i min lilla flotte och så kollade jag hur långt tyg jag hade till segel, jag rev ner min hängmatta och kolla så att det skulle räcka, masten var dock inte så hög så jag behövde inte heller så jätte mycket, jag klättrade upp på masten med det tyg som såg starkt och hyfsat stormtåligt, inte för att jag skulle kunna ta en storm men ja...
Kvällen närmade sig när jag blev klar med seglet, så jag han inte prova den utan jag gick och la mig direkt, för jag tänkte att imorgon är det dags att försöka sig på havet ännu en gång.

Dag 6

Jag vaknade, jag klev upp och tog mig något att äta, jag hämtade vatten, jag samlade allt vatten i en dunk jag hittade på vägen tillbaka. Jag gick tillbaka och sköljde ur dunken med enkelt söt-vatten och fyllde på den nästan helt fullt med tanke på att jag hade en "hink" stående vid hyddan.
När jag kom tillbaka så började jag packa ihop alla mina saker och gjorde i ordning mig för avfärd.
När jag var klar så sköt jag ut min flotte ut mot vattnet, och gjorde som jag gjorde på alla dem andra testen, tog stocken och sköt ut och hoppades på att det skulle funka, Det var inga problem, den flöt.
Jag var på väg hemåt, Jag skulle få träffa min kära Emelie igen!
Jag tog en bild med min kamera på den ö jag hade spenderat 6 dagar av mitt liv på.


skriven missnöjt av Mattias T.