Överlevande

Överlevande

Dag1.

Nu sitter jag på planet på väg till USA för att utföra mina studier som är ganska efterlängtat! Som ni nu ser har jag bestämt mig för att skriva om min resa! För jag lär nog inte ha mycket att göra eftersom jag åker själv. Aja strunt samma, resan tar ungefär 9 timmar och jag börjar bli ganska uttråkad nu, suttit här i min stol i snart 5 timmar och det är ganska tur att jag har min bärbara dator att skriva på. Ruttnar snart bort känns det som. Oj… jäklar vad det small! Det här känns inte bra, kaptenen ropar ut något i högtalarna, jag skriver ner det.
- Det här är kaptenen som talar vi har fått ett ganska allvarligt problem med den vänstra vingen då något flugit in i motorn. Vi börjar förbereda en nödlandning så fäll upp brickorna, spänn fast er, fäll upp stolen och sätt era huvuden mellan knäna.
Helvete! Jag skriver sen.

Dag4.
Hej, som ni kanske förstår så gick det inte något vidare. Det är min tredje dag på denna ö som jag har lyckats lista ut att det är. Men först ska jag berätta lite vad som hände. Efter att kaptenen hade slutat prata så kände vi att planet började luta kraftigt åt vänster och man såg ner mot havet som bara närmade sig fortare och fortare. Efter ett litet tag så slets vingen kraftigt av och planet började snurra. Alla skrek och den lilla flickan som satt bredvid mig satt bara med stora ögon och stirrade på mig, jag kommer aldrig glömma henne. Sen small det bara. Jag svimmade nog av när det small och när jag vaknade till var allting tyst. Jag märkte att jag hade vatten ända upp till bröstkorgen och allt låg bara omkring i det som fanns kvar av planet. Som tur var så hade det slagit ner precis vid en strand så halva planet var under vatten och det var tack vare det jag klarade mig! Men sen till det värsta, ingen mer än jag klarade sig i krashen.
Jag har suttit ensam i två dagar och igår så upptäckte jag när jag kollade igenom planet efter mat så hörde jag att någonting gnällde. Jag hittade en ensam liten hund som satt fast i sin bur. Så nu har jag lite sällskap. Jag har suttit och tänkt på ett namn på honom och det fick bli Tisdag eftersom det var den dagen jag hittade han. Idag är det Onsdag och det är något som inte stämmer på den här ön. Någonting som skrämmer mig, men det kan också vara för att det har varit några ganska dramatiska dagar.

Dag8.

Hej! Nu måste jag bara skriva lite eftersom det har varit ganska drastiskt de senaste dagarna. Nu börjar jag bli ganska orolig och jag och Tisdag har börjat att bygga ett rum där ingen kan ta sig in i planet. För två dagar sen så kunde jag inte sova eftersom jag hörde massor av ljud. Det lät som att det dunkade massor från planet men det var så mörkt att jag inte såg något. Det lät som att folk viskade men jag kunde inte tyda någonting.
På morgonen upptäckte vi massor med konstiga spår som nästan såg ut som att något hade släpats i sanden. Det hade det också, alla döda människor från planet var borta! På förmiddagen när jag hade ätit lite chokladpudding från planet så börjar jag kunna släppa allt och jag bestämde mig att jag skulle gå runt ön och kolla lite. När vi kom in i den stora skogen som täckte den största delen av ön så hör jag ett skratt. Jag kollar mig omkring och får till slut syn på flickan som satt bredvid mig i planet. Jag blir så förvånad att jag blundar och sedan kollar igen. Då är hon borta men tisdag börjar skälla åt någonting bakom oss och jag ser flickan springa iväg genom alla buskar. Vi springer efter och ropar men hon är borta. Jag förstår inte vad det här är.

Dag11.

Maten börjar ta slut nu det fanns inte mycket som gick att äta efter krashen, och ön är inte stor. Det finns inga människor på ön och inga djur heller. Bara jag och Tisdag. Vi har kollat hela ön och jag är säker på att det inte finns något här. Jag börjar bli lite frustrerad över allt som händer. Jag tror att jag har börjat sett i syne. Varje dag ser jag den lilla flickan men hon försvinner alltid lika fort. Jag har samlat en väldigt stor vedhög som jag snart ska försöka få eld på och skicka rök signaler. Det finns heller inte någon täckning till telefoner heller. Jag hittade en igår och har gått runt ön för att se om det hjälpte men nej, det gjorde det inte. Nu ska jag gå och tända högen så jag hör av mig om några dagar.

Dag15.

Batteriet tar slut på denna fyrkantiga macka. Jag börjar tro att månen ska slå mig på nätterna. Jag fick äta upp tisdag eftersom all mat är slut! Imorgon ska jag börja äta sand. Tror att mamma kommer över sen med en säng. Brasan brann väldigt bra. Ända till kvart över halv i 3 kanske men inte mer än onödigt. Hjälp ska vara på väg enligt min nya vän chokladpuddingen.
Tror jag ska sova lite nu. Allt känns ganska konstigt. Ha det kanske inte bara fint på fredag tack

Dag,g20.

Heee,j , heejjmh mår tackakra väldighet brata mycet finnnt. Hjäälpr milig. Jag bheöevr maateen. Ses inatt liklla finasteen chokladdennns puddingarsem………………………………………………………………………………nmmmmmmmmmmmmmmm………..


Emil Löwek MPB6